Caol Ila 2013/2023 Signatory Vintage 10 år Islay Single Malt Scotch Whisky 70 cl 48,2%
Färgen har en djup bärnstensglöd, och Olorossofatet har påverkat whiskyns utseende, men inte överväldigande mycket. Doften påminner mig om blodapelsiner, granatäpplen, anis, bacon och lägereldsrök. Smaken har en lätt bitter och syrlig prägel och en djup genomträngande torvnot, i sällskap med fruktiga nyanser.
Eftersmaken är lång och fortsätter i samma spår med toner av hallon, kokos, tobak och lämnar en torr munkänsla. Det här är enkel, god och klassisk Caol Ila på sherryfat. Den tillför inte mycket nytt, men är absolut tillförlitlig och kommer att tilltala alla fans av rökig sherrywhisky. Olorossofatet tar bort en del av skärpan i destillatet och ersätter det med fruktiga nyanser.
Tidigare lovades det att detta line-up innehåller mångfaldiga whiskysorter, men resten tillhör faktiskt Speyside-regionen. Det är dock en ganska stor skillnad mellan dem, med undantag för de sista två, som kommer från samma destilleri—mer om dem senare...
Nästa whisky är inget mindre än en Craigellachie som har tillbringat sin lagringstid på Olorossofat.
Craigellachie 2012/2024 Signatory Vintage 11 år Edition No. 5 Single Malt Scotch Whisky 70 cl 48,2%
Färgen är, som förväntat, återigen djup, mörk och gyllene. Doften är otroligt söt och ger toner av vinbär, röda druvor, jordgubbar, kokt frukt, vanilj och mjölkchoklad. Smaken är otroligt fet, krämig och tung med smak av vaniljpudding med körsbärssås, brynt smör och sött bakverk. Jag uppfattar ofta whisky från Craigellachie som mycket krämig och fet i smaken och denna är ingen undantag. Vissa menar att de slingrade "worm tubs" som bland annat finns hos Craigellachie bidrar till denna unika smak. Om det ligger något i det får varje whiskyälskare avgöra själv...
Eftersmaken är medellång, mild, söt och ganska behaglig. Denna Craigellachie är välbalanserad och smakrik. Jag tycker att husstilen lyser fint igenom utan att överväldigas av den tunga sherryn. Föreställ dig den klassiska originalbuteljeringen, Craigellachie 13 år, men med högre styrka och en härlig touch av Olorosso sherry.
Nästa whisky kommer från Auchroisk, ett destilleri som jag inte minns att jag har provat tidigare! Vi är ju fortfarande i Speyside-regionen, så jag antar att det är en whisky med söta tendenser.
Auchroisk 2010/2024 Signatory Vintage 13 år 100 Proof Edition #12 Single Malt Scotch Whisky 70 cl 57,1%
Färgen är något mörkare än de andra buteljeringarna. Doften är väldigt återhållsam och mild trots den höga alkoholhalten. Jag känner några toner av körsbär, lakrits och färsk mynta. Smaken är mörkare och djupare än de tidigare whiskysorterna. Myntan återkommer, i sällskap med mörk choklad (nästan som en "After Eight"); dessutom är körsbär och björnbär tydliga. Eftersmaken är lång och komplex med toner av rostad ek, vaniljsocker, färska örter och en mild bitterhet.
Denna Speyside sherrybomb kan utan tvekan konkurrera med sina rivaler! Även om stilen är mycket klassisk Speyside, har denna whisky ändå sin egen stil och karaktär.
De sista två whiskysorterna jag provar idag kallas "Secret Speyside (M)"... Man kan spekulera vad detta "M" står för. Det finns ett gott antal Speyside-destillerier som börjar på "M", som exempelvis "Miltonduff", "Mannochmore" och "Macallan". Det har dock avslöjats av diverse importörer att dessa whiskysorter kommer från Macallan-destilleriet.
Speyside (M) 2011/2024 Signatory Vintage 12 år Single Malt Scotch Whisky 70 cl 48,2%
Färgen framstår nästan som roséguld. En vacker, inbjudande glöd! Doften är vad jag typiskt associerar med en klassisk Olorosso-baserad whisky. Här finns toner av hasselnötter, mandelmassa, aprikos, torkade fikon och mörk choklad. Smaken erbjuder mandelmassa, rent kakaopulver, anis, apelsinskal och en mycket mild antydan av rök. Eftersmaken är lång och den mörka chokladsmaken kompletteras med svart kaffe.
Secret Speyside Macallan 2010/2024 Signatory Vintage 13 år 100 Proof Edition #16 Single Malt Scotch Whisky 70 cl 57,1%
Denna whisky har få avvikelser från sin föregångare; den har lagrats på en blandning av bourbon- och Olorossofat och har buteljerats med en väsentligt högre styrka. Färgen är något ljusare än föregångaren, men framstår ändå som gyllene och inbjudande. Doften ger toner av hallonkompott, kanel, vanilj och mörkt bröd. Jag kan tydligt känna att bourbonfatet gör sig påmint här!
Smaken bjuder på choklad och sött bakverk, tillsammans med samma milda antydan av rök som jag kände hos föregångaren. Eftersmaken är lång och bjuder på tobak, lakritsrot, mandelmassa och vanilj.
Det är svårt att inte jämföra två buteljeringar från Macallan. De har naturligtvis vissa likheter eftersom de kommer från samma destilleri och är delvis lagrade enligt samma specifikationer. Den första uppfattade jag som fylligare och sötare än den andra. Däremot hade den andra en bättre eftersmak och bjöd på lite andra smakriktningar. Så om jag måste välja en vinnare, går det helt enkelt inte...
Gemensamt för dem båda är att de enligt min åsikt är ett betydligt bättre köp än motsvarande originalbuteljeringar från Macallan, då de är renare presenterade och med högre alkoholhalt. Så om man kan avstå från den fina "kapplöpningsbana-estetiken" och hela Macallan-märket, får man en utmärkt upplevelse med dessa två buteljeringar från Signatory!