Kan du förutsäga framtiden? Att producera och sälja lagrad whisky kräver tålamod. Det tar ofta väldigt lång tid från det att de råa dropparna rinner från kittarna och lagras, tills whiskyn buteljeras och säljs.
Vill man sälja en bra 21-årig singelmalt så är det inte nu, utan 21 år sedan man borde ha tänkt på hur mycket whisky man egentligen behöver. Det är en nästan omöjlig uppskattning att göra.
Beräkningen kompliceras ytterligare om destilleriet varit stängt under perioder.
Och det är just fallet för
GlenDronach , där produktionen varit inställd i flera perioder, bl.a. under perioden 1996 till maj 2002. Dessutom skedde ett längre produktionsstopp 2005, då pannhuset byggdes om för att gå över från direktuppvärmning av pannorna till uppvärmning med ånga.
Whiskyn från GlenDronach har blivit oerhört populär och efterfrågan på de äldsta buteljeringarna är mycket större än produktionen. Under de senaste åren har "produktionshålet" från 1996 till 2002 retat rejält. Till exempel har det länge varit omöjligt att tappa 18 år, om man tar det helt bokstavligt. Och just nu är det helt omöjligt att buteljera 21-åriga GlenDronach , eftersom whisky inte tillverkades alls för 21 år sedan. På samma sätt var det för år sedan ett problem att buteljera 15 år och 12 år GlenDronach . Ägaren har dock valt att göra det ändå, om än i mindre mängder. Sättet att lösa problemet är att använda whisky som är betydligt äldre än vad som står på etiketten. Just nu är whiskyn i
GlenDronach 21 Years Old Parliament nödvändigtvis minst 25 år gammal whisky, då man måste använda whisky från produktion före 1996.
GlenDronach har en lång och spännande historia GlenDronach Highland-destilleriet är ett av Skottlands äldsta, och det kan spåra en spännande historisk linje till de allra första licenserna som utfärdades för laglig destillering i högländerna. Grundaren av GlenDronach var James Allardice, som var skyddsling till den gentleman som var direkt ansvarig för lagstiftningen 1823. GlenDronach byggdes några år senare 1825, men whisky har uppenbarligen producerats på platsen långt innan den officiella registreringen, när den första byggnaden på destilleriets tomt byggdes redan 1771. Det är " The Glen House", som än idag står högt på tomten och majestätiskt övervakar hela destilleriets verksamhet. Byggnaden, som har varit hem för flera av destilleriets chefer genom åren, hette ursprungligen Boynsmill, men den döptes om till " The Glen House" av James Allardice.
Sedan etableringen 1826 har destilleriet brunnit ner, bytt ägare otaliga gånger och kapaciteten har utökats. På 1860-talet var GlenDronach det högst betalande destilleriet i höglandet till staten, och mer än 50 familjer bodde i och runt destilleriet, som alla var anställda vid destilleriet. Vid den här tiden var GlenDronach nästan en liten by i högländerna.
GlenDronach var bland de sista destillerierna som upphörde med golvmältning (1996) och var det allra sista skotska destilleriet som så sent som 2005 avskaffade direkt uppvärmning av destillationerna med kol.
GlenDronach var däremot bland de allra första destillerierna som marknadsförde de fattyper som användes för att lagra whiskyns etikett, precis som destilleriet var bland de första som öppnade sina dörrar för allmänheten genom att etablera ett besökscenter på grund av bl.a. destilleriet 1973.
GlenDronach var en sovande jätte. Kvalitetsmässigt har destilleriet varit en sovande jätte. De flesta whiskyfans är överens om att en mer riktad investering av tidigare ägare skulle ha gjort GlenDronach till ett av de mest kända destillerierna i Skottland. Idag är GlenDronach mest känd bland riktiga whiskyentusiaster världen över och för många har den goda single maltwhiskyn nästan uppnått kultstatus.
Som i många andra liknande situationer hade flera av de tidigare ägarna aldrig de stora visionerna för destilleriet. Malten härifrån användes helt enkelt som halvfabrikat till ägarnas blandade märkesprodukter. I mycket små mängder har dock maltwhisky buteljerats, vilket alltid varit väl ansett av whiskydrickare, men det var en för liten affär för ägarna på den tiden och därför fick den aldrig riktigt prioritet.
Nytt liv Det förändrades 2008, när Billy Walker och därmed " The BenRiach Distillery Company" köpte destilleriet av Pernod Ricard. Billy Walker tog över inte bara en fantastiskt vältrimmad – och i bästa mening – gammaldags, traditionell och vacker produktionsutrustning, utan också ett lager av gammal maltwhisky som var helt unik. I lagren på GlenDronach låg ett antal intressanta rätter. Speciellt sherry butts och sherry puncheons. Det tog inte lång tid för Billy Walker att förvandla GlenDronach till ett internationellt erkänt varumärke bland maltwhiskyentusiaster. Det hela kulminerade i att " The BenRiach Distillery Company" fick den hedervärda utmärkelsen "Global Whisky Distiller of the Year" vid "Icons of Whiskey Awards" 2015. Det var en helt fantastisk prestation av ett litet privatägt skotskt företag.
Som delägare i " The BenRiach Distillery Company" hade Billy Walker ett par sydafrikanska partners som 2015 ville dra sig ur den skotska whiskyindustrin och de började därför leta efter nya ägare till den lilla destillerigruppen. Det visade sig gå väldigt snabbt och samma år tog sedan den amerikanska spritgruppen Brown-Forman Corporation över gruppen. Den består av de tre destillerierna;
GlenDronach ,
BenRiach och
Glenglassaugh , som har satt den vassa Master Blender
Rachel Barrie vid rodret.
