Cookiepolitik hos Whisky.dk

Denna sida använder cookies för att fungera korrekt. Om du fortsätter att bläddra på sidan accepterar du automatiskt att vi använder dessa cookies. Du kan läsa mer om vilka cookies butiken använder i vår allmänna avsnitt om cookiepolitik
0
0,00 SEK
Sök...
 

Murray McDavid Blogginlägg av Jan Laursen

Murray McDavid Blogginlägg av Jan Laursen

Jag har haft nöjet att blogga lite om Murray McDavids nya buteljeringar i serien Cask Craft. Murray McDavid är en oberoende buteljerare som startade tillbaka år 1994 av vinhandlarna Mark Reynier, Simon Coughlin och Gordon Wright. Snabbt fick de ett starkt rykte för att låta sina whiskys mogna i fina vinfat.

 

Blogginlägg av Jan Laursen

I Danmark är det HSG Whisky som är importören av dessa whiskyer, och här måste jag ärligt erkänna att jag har en viss form av jäv för att blogga om dessa spännande buteljeringar, eftersom jag känner ägarna mycket väl från olika mässor och annan aktivitet. Det ska dock inte hindra mig från att blogga på ett rättvist och opartiskt sätt om dessa nya buteljeringar är värda att investera i, eller om det handlar om en tråkig omgång skotskt tunnvatten. Något som sticker ut är att alla buteljeringar kostar samma, i detta fall 349 SEK per flaska. Det betyder alltså att whiskyn, rent prismässigt, hamnar precis i slutet av de helt naturliga produkter vi ser dyka upp i de danska snabbköpskedjorna. Det som är viktigt att komma ihåg här är att det här kommer från en oberoende buteljerare, och de har under de senaste åren, enligt min åsikt, visat sig vara de enda buteljeringarna som är värda att lägga pengar på. Det finns alltså ingen datoralgoritm som bestämmer hur denna buteljering ska smaka; här har destilleriets produktteam fria tyglar. Det vi har här är Batch 2, som består av 5 nya buteljeringar. Jag hade förmånen att prova 2 buteljeringar från Batch 1, så nu är jag nyfiken på om dessa kan hålla samma standard.

Auchroisk Batch 2 Bourbon Finish 44,5%

Första buteljeringen är en Auchroisk som har lagrats på helt vanliga bourbonfat, som de flesta gör nuförtiden, och fått en avslutande finish på Koval Quarter Cask-fat.

Doft:
En klassisk vaniljdoft som man känner från dessa typer av fat är mycket påtaglig, söt citrus, mosade frukter.

Smak:
Ja, inte helt överraskande, men en fin och läcker sötma som lägger sig på tungan. Man kan känna att den har den här råa karaktären av att ha legat på detta Quarter Cask-fat.

Eftersmak:
Smaken är som förväntat av en ren bourbonfatbuteljering, den ligger fint på gommen och är överhuvudtaget inte torr, dock avtar den snabbt.

Bedömning:
Provningen börjar som förväntat, lite tråkig och utan de stora nyanserna. Det är definitivt en nybörjarwhisky som man serverar till någon som aldrig har smakat en single malt whisky, eftersom den inte har några klassiska röknoter eller skarp alkohol för att lyfta fram den. Varför bourbonlagring av whisky är ett tema är en gåta för mig; man hade kunnat ge den en finish i något smakfat för att ge den lite karaktär. Bra för nybörjaren, tråkig för den erfarne whiskykännaren.

Inchgower Batch 2 Madeira Finish 44,5%

Så tar vi en tur till Inchgower och en buteljering som återigen har startat på ett bourbonfat och sedan avslutats på ett madeirafat.

Doft:
Den klassiska bourbonvaniljen är igenomträngande med undertoner av madeirafatet, men de är inte kraftiga. Sötma, citrus, karamell är helt klart närvarande.

Smak:
Sprittet karamelliserade citrusfrukter, nötter och en eukalyptusunderton, definitivt en spännande blandning.

Eftersmak:
Man känner en läderaktig eftersmak, och det är faktiskt inte dåligt alls. Dock känner man procenten här och det kan avskräcka vissa.

Värdering:
Madeirafat kan vara både en vän eller en fiende; antingen kommer det ut en mängd spännande smaker eller så blir det platt som bara den. Den här är absolut godkänd, och jag är faktiskt glad över att den levererar så här. Den är inte torr, utan egentligen bara trevlig att sitta och dricka.

Benrinnes Batch 2 Port Wood 44,5%

Denna buteljering har fått en avslutande finish på ett Portwood-fat. Jag har börjat få en viss förkärlek för whisky lagrad på portvinsfat, varför vet jag inte, jag tycker bara att det ger en intressant slutprodukt. Jag hoppas verkligen att denna inte besviker, för jag har verkligen smakat något där man tänker att fatet borde ha kasserats för flera år sedan.

Doft:
Jag känner en söt och läcker doft av portvin. Bourbonfatet har försvunnit i näsan, så här får man verkligen valuta för doften. Den lite tunga och fruktiga doften från ett portvin tränger definitivt igenom.

Smak:
Söt druvsma, lätt fruktig, härliga toner i början och sedan... en irriterande surhet.

Eftersmak:
Sur med sur på, jag är ingen fan, tyvärr.

Bedömning:
Jag är lite besviken på denna buteljering. För mig har den en viss illamående surhet som jag inte riktigt gillar. En nybörjare kommer säkert att vara förtjust i att man kan få whisky med en sådan smak, för mig är det bara en riktigt irriterande smak som jag inte finner tilltalande. Tråkigt och tråkigt.

Tullibardine Batch 2 Sherry Finish 44,5%

Så kommer vi till destilleriet som bara inte verkar kunna göra sina egna whiskyer bra (om det inte är med en ordentlig åldersbeteckning), de behöver så mycket hjälp från oberoende whisky-mäklare för att rädda sitt produkt. Har man provat deras 225, 228 och 500, så vet man mycket väl vad jag menar. Buteljeringen här har fått en sherryfinish, och det är ju alltid en säker vinnare.

Doft:
Ljuvlig doft av sötman från PX-sherryfatet. Lite rå och söt, så helt klart en trevlig dram.

Smak:
Rå och härlig sherrysötma, fikon, mosade frukter, ja alla tangenter spelas här. Jag tänker att masterdestillatören Dean Jode måste ha haft tårar i ögonen när han äntligen träffade spiken rakt på huvudet.

Eftersmak:
Fyllig, härlig och otroligt söt. En sherry-dram för 349 kr, vad finns det inte att gilla!

Bedömning:
Som förväntat är här återigen något från Tullibardine som är värt att dricka och njuta av. Har man inte köpt en flaska redan så måste jag bara säga... sätt igång innan det är för sent.

Croftengea Batch 2 Double Finish 44,5%

Till sist har vi den något skeptiska Double Finish som har legat på portvinsfat och sedan marsalafat. Marsala är vinfat från Italien. Croftengea brukar ha en lätt rökig ton, så låt oss se om det ger något.

Doft:
Den doftar så mycket jäst... seriöst, hur kunde de inte känna detta under produktionen? Toner av nötter, läder, krämiga dofter.

Smak:
Jag känner en sorts rök under allt annat som finns där. Och sedan finns det inte mycket mer att säga om den!

Eftersmak:
Jäst, frukter, jäst och jäst.

Bedömning:
Ursäkta mig, vad i hela friden har de tänkt här? Kanske har jag inte druckit tillräckligt med Croftengea, så om du frågar mig är något helt fel här. Murray Mcdavids Craft Cask-serie är som förväntat spännande whisky med massor av smaknyanser som du helt enkelt inte hittar i de klassiska whiskyerna från snabbköpshyllan.

Jag skulle rekommendera att köpa en flaska av denna istället för någon klassisk erbjudandeflaska som Kvickly, Rema, Føtex eller Bilka pumpar ut vecka efter vecka i sina otaliga reklamblad. Varför? Jo, för här finns det långt övervägda tankar bakom varje buteljering och man försöker skapa en upplevelse. För 349 SEK får du inte mycket smaknyans i den lokala livsmedelsbutiken. Det får du här, och även om det för mig är några skott förbi min smakmätare, ser jag fram emot vad de hittar på i Batch 3. Murray Mcdavid är definitivt värt att hålla utkik efter.

Slàinte

Relaterede produkter